Historik

År 2001 firade Föglö Hembygdsförening 20 år.¬†Mångårige ordförande Lisbeth Eriksson skrev då en artikel i Gammalt och nytt från Föglö 2001:

Föglö hembygdsförening startade med ett telefonsamtal 1981. Det var bankdirektör Klas Eklund, Mariehamn som ringde till dåvarande ordföranden i Föglö biblioteksnämnd, Lisbeth Eriksson. Han föreslog att en hembygdsförening skulle startas på Föglö. Som företrädare för familjerna Eklund och Helin, ägare till den gamla tingsgården Enigheten, informerade han om att ägarfamiljerna ville donera gårdsgruppen med tomt ifall en organisation tog emot och förvaltade den.
I Kaj Dahls bok "I Ålands övärld" från 1975 beskrivs Enigheten som "en ödegård i Degerby"

I Kaj Dahls bok "I Ålands övärld" från 1975 beskrivs Enigheten som "en ödegård i Degerby"

Ett allmänt möte sammankallades omgående. Det visade sig att intresse för en
Hemma hos Helin

Hemma hos Helin

hembygdsförening fanns. Intresse för att bevara Enigheten fanns också. En interimsstyrelse utsågs. Klas Eklund förklarade sig villig att ingå i styrelsen och tog på sig uppgiften som kassaförvaltare, något som han skötte så länge hälsan stod bi. Redan 1982 blev Föglö Hembygdsförening registrerad och fick sin första ordinarie styrelse och Enigheten fick en disponent. Om den styrelsen liksom disponenten kan sägas att det var ett gäng idealister med fötterna djupt i foglömyllan. Svårigheterna såg man nog men väjde inte för arbetet. 1983 mötte hembygdsföreningens ordförande och sekreterare företrädare för donatorerna hemma¬†hos Judith Helin i Degerby. Gåvohandlingarna undertecknades och Föglö Hembygdsförening var därmed formellt ägare till Enigheten.
Kvarnen återinvigs på sin nya plats Ordf. Lisbeth Eriksson och John Lönnqvist

Kvarnen återinvigs på sin nya plats Ordf. Lisbeth Eriksson och John Lönnqvist

Den första etappen i renoveringsarbetet hade redan inletts och 1984 kunde tingshuset och bodarna tas i bruk. Vid det laget hade styrelsen genom många diskussioner kommit fram till att Enigheten skulle bli ett gästhem. Ambitionen att bevara en viktig del kulturhistoria åt föglöborna måste betalas. Så blev Enigheten ett gästhem med möjligheter till övernattning och ett kafé, senare också matservering. Sommaren 1985 när servicehus och mangårdsbyggnad stod färdiga kunde Enigheten ta emot 24 övernattare. 1991 när också bagarstugan stod klar kunde Enigheten ta emot 40 övernattare. En kvarn som donerats av grannarna Dahlgren kunde invigas 1996 och därmed var alla hus i den gamla gårdsgruppen restaurerade eller rekonstru- erade. Servicebyggnaden med duschar, toaletter och bastu är byggd på den plats där den gamla stall och ladugårdsbyggnaden stod och i samma proportioner.
Kaffepaus

Kaffepaus

Andra projekt

Den övergripande målsättningen för Föglö Hembygdsförenig var från första början att
Fögel III

Fögel III

levandegöra Föglöbygdens kulturhistoria. Utom det faktum att de restaurerade byggnaderna på Enigheten berättat om gångna tiders sätt att leva har föreningen genom olika projekt lyft fram och försökt sprida kunskap om Föglö socken. Ett av de kanske viktigaste projekten är kommuntidningen Gammalt och Nytt från Föglö. Den har utkommit varje år sen 1987. I den möts verkligen "förr" och "nu". I de senaste numren som haft ett särskilt tema kan man se hur den allmänna samhällsutvecklingen gripit in och styrt utvecklingen i det lilla skärgårdssamhället, t ex i jordbruket och vettaskyttet. Ett stort projekt för vår lilla förening var utgivningen av Föglöboken del III som trycktes år 1996. Också den, liksom tidigare Föglöböcker är en källa att ösa ur for dem som är intresserad av sin egen lokala historia.
Sältingskär

Sältingskär

Sältingskärsprojektet, dvs restaureringen av de gamla fiskestugorna på Sältingskär åskådliggör vår lokala historia som är så starkt knuten till fiskerinäringen. Hembygdsforeningen tog upp projektet men kunde inte ha genomfort det utan de tuffa killar från Kallsö, Mariehamn, Degerby och Sonboda som tog sig ut i båt, sågade och spikade och genom sitt arbete gav oss upplevelsen, stämningen i det gamla fiskeläget.

Sommarmarknaden

Inget av alla dessa projekt hade kunnat genomföras utan donatorer, utan bidrag och lån och
Sommarmarknad på Enigheten

Sommarmarknad på Enigheten

ett starkt stöd i form av frivilligt och gratis arbete som både bofasta och utflyttade föglöbor gett. I sammanhanget bör sommarmarknaden nämnas. Den har kunnat genomföras alla dessa år tack vare dem som gett av sin tid och sina produkter. sommarmarknaden har varit av stor ekonomisk betydelse för hembygdsföreningen.

Riktade donationer

En stordonator som vill vara anonym har gett riktade donationer för utveckling av spelmansmusiken på Föglö och för restaureringen av två gamla hus i Kallsö. Genom denna donators generositet och hembygdsföreningens försorg får spelmans- musiken på Föglö stöd och smedjan och bastun invid Vestergårds i Kallsö står kvar och berättar sin historia.

Speciell insats

Klas Eklund, mariehamnare och föglöbo tog en gång initiativ till Föglö Hembygdsförening. Han är tillsammans med sin familj stordonator. Men lika viktig för föreningen under de 20 åren har hans forskning i föglöhistoria varit. Den har gett föreningens arbete liv och innehåll, ständigt ny inspiration. Han har berättat Enighetens historia och genom tingsprotokollen sammanfört oss med Råbock, Urgren och Gustava. Till Klas Eklunds 80- årsdag stiftade Föglö Hembygdsförening en fond ur vilken medel kan sökas av den som önskar forska i Föglös historia och näringsliv.

Styrelsen

Den styrelse som tillträdde 1981 tog på sig ett slitgöra. De som kommit till under åren har påtagit sig samma ansvar. Tillfredsställelsen över att ge vidare en del av sockuens historia till nya generationer får utgöra belöningen..